Man kan tala om en beställningsfälla när en konsument utgående från en annons eller meddelande beställer något som han eller hon inte har förstått att han eller hon har beställt – med andra ord har konsumenten blivit vilseledd i fråga om erbjudandet. Vilseledandet kan för näringsidkarens eller annonsörens del vara antingen ofrivilligt eller uppsåtligt; det väsentliga är emellertid att mottagaren av meddelandet eller erbjudandet inte får en sanningsenlig bild av innehållet, vilket inverkar på hans eller hennes köpbeslut. Konsumenter går nuförtiden i beställningsfällor framför allt på internet – antingen på Facebook, via en annons någon annanstans på internet eller via ett e-postmeddelande.
Det är ofta liknande beställningsfällor som lurar på nätet runtom i Europa, på olika språk och under olika produktnamn. Man kan gå i en beställningsfälla genom att beställa någonting, men också genom att delta i någon tävling eller förfrågan på internet som kan verka harmlös, men också nyttig.
Beställningsfällor i någon form har förekommit under alla de tio år som Konsumenteuropa i Finland har funnits, men under de senaste fem åren har det skett en enorm ökning av dem. År 2014 fick vi 500 konsumentklagomål på beställningsfällor som gällde ett enda estniskt företag.
Kännetecknande drag för fällorna 2015
Under senare tid har vi fått in klagomål på de engelska företagen Jobform, Jukebux och Quizonaut. För det mesta är det fråga om konsumentundersökningar, och när man deltar i dem ansluts man till en tjänst som fakturerar månatligen. Som fakturerare fungerar Wakefield Finance. Mången konsument vaknar till insikt om situationen först när han eller hon får en konstig räkning per e-post.
Bantningskapslar, tandblekningsprodukter, produkter för ögonfransförlängning samt produkter som underlättar insomning är exempel på produkter som för närvarande mest används som beställningsfällor. Typiskt är att man först erbjuder ett gratis eller mycket förmånligt provparti, som i smyg leder till en längre och kostsammare beställning. Fällan utlöses i allmänhet först när kunden får en faktura på den produkt som han eller hon har beställt. Fakturan är alltid ställd på något helt annat än det förmånliga provparti eller ett par euro, som konsumenten trodde att han eller hon hade förbundit sig till.
Ett nytt fenomen är att fakturan kommer först sedan avbeställningstiden har löpt ut. Det verkar också vara ett nytt fenomen att man inte ser om produkten överensstämmer med beställningen innan man har öppnat produktförpackningen. När förpackningen sedan öppnas leder det till att ångerrätten går förlorad. Mången konsument förödmjukar sig i det här skedet till att betala fakturan, vilket gör att det ohederliga sättet att förtjäna pengar fortsätter att skörda nya offer.
Affiliatemarknadsföringen har tillfört problematiken en egen dimension. Det som började med popup-fönster och mobilinnehåll för flera år sedan har flyttat till Facebook och under senare år till annonser och e-posterbjudanden som förmedlas via olika utgivare såsom bloggare och affiliatemarknadsförare. De flesta annonser är sakliga och lagliga, men vem bär ansvaret om en sådan annons leder till en beställningsfälla? Det är inte alltid lätt att ta reda på vem som står bakom en beställningsfälla, i synnerhet när spåren ofta leder utomlands.
Lär dig känna igen beställningsfällor och kontakta oss vid problem
Konsumenteuropa i Finland sänder i dag ut nyhetsbrev 2/2015 (på finska och på engelska) där vi koncentrerar oss på beställningsfällor. Vi hoppas att de berättelser och exempel på beställningsfällor som vi fått av konsumenter fungerar förebyggande och vägleder konsumenterna så att de kan undvika och lättare känna igen beställningsfällor.